Driver du företag är du nästan alltid skyldig att bokföra. Det gäller både enskild firma och aktiebolag, och det gäller från första affärshändelsen. Reglerna finns i bokföringslagen (1999:1078).

Vem är bokföringsskyldig?

  • Aktiebolag och handelsbolag: juridiska personer är bokföringsskyldiga enligt 2 kap. 1 § bokföringslagen.
  • Enskild firma: en fysisk person som bedriver näringsverksamhet är bokföringsskyldig för verksamheten enligt 2 kap. 6 §.

Skyldigheten gäller oavsett hur liten verksamheten är. En hobby är däremot inte näringsverksamhet; gränsdragningen görs av Skatteverket utifrån bland annat om verksamheten bedrivs självständigt, varaktigt och med vinstsyfte.

Vad bokföringsskyldigheten innebär

Enligt 4 kap. 1 § ska företaget:

  1. löpande bokföra alla affärshändelser,
  2. se till att det finns en verifikation för varje bokföringspost,
  3. bevara all räkenskapsinformation,
  4. upprätta en balansräkning när bokföringsskyldigheten börjar, och
  5. avsluta bokföringen med ett årsbokslut eller en årsredovisning.

Bokföringen ska göras enligt god redovisningssed. Det är Bokföringsnämnden (BFN) som ger ut normer om vad det innebär i praktiken.

Hur snabbt måste du bokföra?

Kontanta in- och utbetalningar ska bokföras senast påföljande arbetsdag. Andra affärshändelser ska bokföras så snart det kan ske (5 kap. 2 §). Bokföringen får göras senare om det finns skäl för det och det är förenligt med god redovisningssed.

Har företaget en årlig nettoomsättning som normalt är högst tre miljoner kronor får det vänta med att bokföra fakturor tills de betalas, den så kallade kontantmetoden. Vid räkenskapsårets slut ska då alla obetalda fordringar och skulder bokföras. Läs mer om kontantmetoden.

Verifikationer

För varje affärshändelse ska det finnas en verifikation (5 kap. 6 §). Det kan vara en faktura du skickat, en faktura du fått eller ett kvitto. Verifikationen ska enligt 5 kap. 7 § visa:

  • när den sammanställdes och när affärshändelsen inträffade,
  • vad affärshändelsen avser,
  • vilket belopp den gäller,
  • vilken motpart den berör, och
  • ett verifikationsnummer eller annat identifieringstecken.

Rättar du en verifikation ska det framgå när rättelsen gjordes och vem som gjorde den.

Exempel: Du köper en skärm för företaget och betalar med kort. Kvittot är verifikationen. Det ska visa datum, säljare, vad du köpt och beloppet med moms. I bokföringsprogrammet fotar du kvittot, och programmet ger verifikationen ett nummer och kopplar den till banktransaktionen.

Hur länge ska bokföringen sparas?

Räkenskapsinformationen ska bevaras till och med det sjunde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades (7 kap. 2 §). Ett kvitto från mars 2026 i ett företag med kalenderår ska alltså sparas till och med 2033. Läs om att spara kvitton digitalt.

Måste jag ha ett bokföringsprogram?

Nej. Lagen säger inget om hur bokföringen ska föras, bara att den ska vara ordnad och gå att kontrollera. Men ett program gör att grundbokföring, huvudbok, momsrapport och bokslut hänger ihop, och de flesta kopplar banken direkt. Jämför vad programmen kostar per år:

Kostnad per år enligt leverantörernas prislistor, kontrollerat 6 oktober 2026
ProgramFrån/månEnskild firmaAktiebolag
Bokio269 kr4 395 kr6 103 kr
SpeedLedger279 kr5 047 kr8 059 kr
Spiris199 kr5 784 kr6 672 kr
Fortnox238 kr8 724 kr9 192 kr
POY0 kr504 kr*888 kr*
Lundify199 kr4 188 kr*5 646 kr

Exklusive moms, med bokslut och deklaration. Se hur vi räknar. *Ett pris som behövs saknas i leverantörens prislista och är inte medräknat; programmet sorteras därför sist.

Vad händer om jag inte bokför?

Att inte bokföra, eller att bokföra så bristfälligt att det inte går att bedöma verksamhetens resultat och ställning, kan vara bokföringsbrott enligt 11 kap. 5 § brottsbalken. Det kan också leda till skönstaxering och skattetillägg.

Källor

Innehållet är allmän information och inte rådgivning. Kontrollera alltid hos Skatteverket, Bolagsverket eller en redovisningskonsult när det gäller ditt företag.