Driver du företag är du nästan alltid skyldig att bokföra. Det gäller både enskild firma och aktiebolag, och det gäller från första affärshändelsen. Reglerna finns i bokföringslagen (1999:1078).
Vem är bokföringsskyldig?
- Aktiebolag och handelsbolag: juridiska personer är bokföringsskyldiga enligt 2 kap. 1 § bokföringslagen.
- Enskild firma: en fysisk person som bedriver näringsverksamhet är bokföringsskyldig för verksamheten enligt 2 kap. 6 §.
- Ideella föreningar: bokföringsskyldiga om de bedriver näringsverksamhet, har tillgångar värda mer än 1,5 miljoner kronor eller är moderföretag i en koncern (2 kap. 2 §). Skyldigheten som bygger på tillgångarna upphör när värdet har legat under gränsen vid utgången av de tre senaste räkenskapsåren. Hur det fungerar i praktiken och vilka program som har föreningspris står i bokföring i ideell förening.
- Stiftelser: bokföringsskyldiga med tillgångar över 1,5 miljoner kronor, och alltid om de till exempel bedriver näringsverksamhet eller är insamlingsstiftelser (2 kap. 3 §).
- Dödsbon: behandlas som fysiska personer (1 kap. 3 §). Vår läsning är att ett dödsbo som driver vidare den avlidnes enskilda firma därmed är bokföringsskyldigt för näringsverksamheten på samma sätt som den avlidne var.
Två undantag är bra att känna till. Att hyra ut en privatbostadsfastighet, till exempel en villa eller ett fritidshus du äger privat, räknas inte som näringsverksamhet i bokföringslagen (2 kap. 6 §). Konkursbon, staten och kommunerna är inte bokföringsskyldiga enligt lagen (2 kap. 5 §).
Skyldigheten gäller oavsett hur liten verksamheten är, och den börjar redan när företaget startar. Vad du ska ställa in första året står i bokföring för nystartade företag. En hobby är däremot inte näringsverksamhet; gränsdragningen görs av Skatteverket utifrån bland annat om verksamheten bedrivs självständigt, varaktigt och med vinstsyfte.
Vad bokföringsskyldigheten innebär
Enligt 4 kap. 1 § ska företaget:
- löpande bokföra alla affärshändelser,
- se till att det finns en verifikation för varje bokföringspost,
- bevara all räkenskapsinformation,
- upprätta en balansräkning när bokföringsskyldigheten börjar, och
- avsluta bokföringen med ett årsbokslut eller en årsredovisning.
Bokföringen ska göras enligt god redovisningssed. Det är Bokföringsnämnden (BFN) som ger ut normer om vad det innebär i praktiken.
Hur bokföringen avslutas, per företagsform
Vad som krävs när året är slut beror på företagsformen och storleken (6 kap. 1 och 3 §§):
| Företagsform | Avslutas med | Förenklat årsbokslut tillåtet? |
|---|---|---|
| Aktiebolag | Årsredovisning | Nej |
| Ekonomisk förening | Årsredovisning | Nej |
| Handelsbolag med en juridisk person som delägare | Årsredovisning | Nej |
| Handelsbolag med bara fysiska personer som delägare | Årsbokslut | Ja, om nettoomsättningen normalt är högst 3 miljoner kronor |
| Enskild firma | Årsbokslut | Ja, om nettoomsättningen normalt är högst 3 miljoner kronor |
| Bokföringsskyldig ideell förening | Årsbokslut | Ja, om nettoomsättningen normalt är högst 3 miljoner kronor |
| Bokföringsskyldig stiftelse | Årsredovisning (vissa släktstiftelser gör i stället årsbokslut) | Nej, utom för de släktstiftelserna |
Även en enskild firma, ett handelsbolag eller en förening som för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren passerar mer än ett av gränsvärdena 50 anställda i medeltal, 40 miljoner kronor i balansomslutning och 80 miljoner kronor i nettoomsättning ska i stället göra en årsredovisning (6 kap. 1 § första stycket 6). För ideella föreningar räknas bidrag, gåvor och medlemsavgifter in i nettoomsättningen (1 kap. 2 §). Hur bokslutet går till står i bokslut i enskild firma och aktiebolag.
Hur snabbt måste du bokföra?
Kontanta in- och utbetalningar ska bokföras senast påföljande arbetsdag. Andra affärshändelser ska bokföras så snart det kan ske (5 kap. 2 §). Bokföringen får göras senare om det finns skäl för det och det är förenligt med god redovisningssed.
Har företaget en årlig nettoomsättning som normalt är högst tre miljoner kronor får det vänta med att bokföra fakturor tills de betalas, den så kallade kontantmetoden. Vid räkenskapsårets slut ska då alla obetalda fordringar och skulder bokföras. Läs mer om kontantmetoden.
Verifikationer
För varje affärshändelse ska det finnas en verifikation (5 kap. 6 §). Det kan vara en faktura du skickat, en faktura du fått eller ett kvitto. Verifikationen ska enligt 5 kap. 7 § visa:
- när den sammanställdes och när affärshändelsen inträffade,
- vad affärshändelsen avser,
- vilket belopp den gäller,
- vilken motpart den berör, och
- ett verifikationsnummer eller annat identifieringstecken.
Rättar du en verifikation ska det framgå när rättelsen gjordes och vem som gjorde den.
Exempel: Du köper en skärm för företaget och betalar med kort. Kvittot är verifikationen. Det ska visa datum, säljare, vad du köpt och beloppet med moms. I bokföringsprogrammet fotar du kvittot, och programmet ger verifikationen ett nummer och kopplar den till banktransaktionen.
Hur länge ska bokföringen sparas?
Räkenskapsinformationen ska bevaras till och med det sjunde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades (7 kap. 2 §). Ett kvitto från mars 2026 i ett företag med kalenderår ska alltså sparas till och med 2033. Läs om att spara kvitton digitalt.
Måste jag ha ett bokföringsprogram?
Nej. Lagen säger inget om hur bokföringen ska föras, bara att den ska vara ordnad och gå att kontrollera. Men ett program gör att grundbokföring, huvudbok, momsrapport och bokslut hänger ihop, och de flesta kopplar banken direkt. Jämför vad programmen kostar per år:
| Program | Från/mån | Aktiebolag | Enskild firma | Till programmet |
|---|---|---|---|---|
| POY | 0 kr | 996 kr | 612 kr* | Till POY |
| Lundify | 199 kr | 5 646 kr | 4 188 kr* | Till Lundify |
| Bokio | 269 kr | 6 103 kr | 4 308 kr | Till Bokio |
| Spiris | 199 kr | 6 672 kr | 5 784 kr | Till Spiris |
| SpeedLedger | 239 kr | 8 227 kr | 4 255 kr | Till SpeedLedger |
| Fortnox | 218 kr | 8 940 kr | 8 178 kr | Till Fortnox |
| Mineko | 69 kr | – | 828 kr | Till Mineko |
| SC Bokis | 0 kr | – | 588 kr* | Till SC Bokis |
Vad händer om jag inte bokför?
Följderna kommer från två håll: straffrätten och Skatteverket.
Bokföringsbrott. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet låter bli att bokföra affärshändelser, inte bevarar räkenskapsinformationen eller lämnar oriktiga uppgifter i bokföringen kan dömas för bokföringsbrott. Villkoret är att verksamhetens förlopp, resultat eller ställning därför inte i huvudsak kan bedömas med ledning av bokföringen (11 kap. 5 § brottsbalken). Enstaka slarv räcker alltså inte. Straffbudet gäller inte ideella föreningar och andra juridiska personer i 2 kap. 2 § bokföringslagen som inte bedriver näringsverksamhet.
| Brott | Straffskala |
|---|---|
| Ringa bokföringsbrott | Böter eller fängelse i högst sex månader |
| Bokföringsbrott | Fängelse i högst två år |
| Grovt bokföringsbrott | Fängelse i lägst sex månader och högst sex år |
Om brottet är grovt bedöms bland annat efter om det gällde mycket betydande belopp, om falska handlingar användes eller om det ingick i systematisk brottslighet. Den som grovt har åsidosatt sina skyldigheter i näringsverksamheten och gjort sig skyldig till brott som inte är ringa ska också meddelas näringsförbud, om det är påkallat från allmän synpunkt (4 § lagen om näringsförbud). I ett aktiebolag gäller det bland annat styrelseledamöter, suppleanter och vd, och även den som faktiskt har lett verksamheten (3 §).
Skatten. Utan bokföring saknas underlag för deklarationerna. Lämnas ingen deklaration, eller går skatten inte att beräkna tillförlitligt för att underlaget är bristfälligt, ska Skatteverket bestämma skatten till vad som framstår som skäligt, så kallad skönsbeskattning (57 kap. 1 § skatteförfarandelagen). Då tas också skattetillägg ut (49 kap. 6 §): 40 procent av den slutliga skatt som skönsbeskattningen lägger till och 20 procent för annan skatt, till exempel moms (49 kap. 15 §).
Det finns en väg tillbaka. Skönsbeskattades du för att en deklaration saknades, undanröjs skattetillägget om du lämnar momsdeklarationen eller arbetsgivardeklarationen inom två månader, eller inkomstdeklarationen inom fyra månader, från utgången av den månad då beslutet kom (49 kap. 7 §). Det förutsätter att bokföringen går att få i ordning så att deklarationen kan göras.
Källor
5 källor
- Bokföringslag (1999:1078), 1 kap. 2 och 3 §§, 2 kap. 1–3, 5 och 6 §§, 4 kap. 1–2 §§, 5 kap. 2, 6 och 7 §§, 6 kap. 1 och 3 §§, 7 kap. 2 §, riksdagen.se, ändrad t.o.m. SFS 2024:342, kontrollerad 19 november 2026
- Bokföring – vad kräver lagen?, Skatteverket, kontrollerad 6 oktober 2026
- Brottsbalk (1962:700), 11 kap. 5 §, riksdagen.se, ändrad t.o.m. SFS 2026:1656, kontrollerad 19 november 2026
- Skatteförfarandelag (2011:1244), 49 kap. 6, 7 och 15 §§, 57 kap. 1 §, riksdagen.se, ändrad t.o.m. SFS 2026:1305, kontrollerad 19 november 2026
- Lag (2014:836) om näringsförbud, 3 och 4 §§, riksdagen.se, ändrad t.o.m. SFS 2025:1344, kontrollerad 19 november 2026
Innehållet är allmän information och inte rådgivning. Kontrollera alltid hos Skatteverket, Bolagsverket eller en redovisningskonsult när det gäller ditt företag.